“Rätten att återvända”

Dessa flyktingar, som oftast förlorat allt under flykten, skall alltså fråntas allt en gång till då deras nya egendomar återbördas till de forna ägarna.

«Alle trenger å lese om Israel på miff.no.» Hvis du er enig, trenger vi deg som medlem av MIFF slik at skoleelever og andre kan få israelske perspektiver gratis tilgjengelig på norsk. Bare en liten brøkdel av våre nettgjester er medlemmer. Klikk her for å registrere deg nå (fra kr. 4,- per uke)

Detta lilla område är det det judiska folket har återfått, efter att ha blivit bortjagat, mer eller mindre öppet, från stora delar av Europa före och under kriget , från östeuropa efter kriget och framåt och inte minst från en lång rad muslimska länder. Enbart från arabiska länder har fler judar flytt, än de araber som flydde från Israel 1948. De allra flesta av dessa judiska flyktingar har inte fått någon som helst ersättning för det de förlorat.

Men antisemiter av alla slag anser att detta lilla område är alltför stort för judarna. Det berättas inte att judarna i praktiken är fördrivna från 99,822 % av det “arabiska hemlandet”. Det är alldeles galet att de har försvarat och prioriterat de 0.178% av det enorma, arabiska området som idag utgör Israel.

Slutsatsen av denna ståndpunkt måste ju bli att Hitler hade rätt: Skorstenen är lösningen på “judeproblemet”. För om ett område, inte större än en kommun, anses vara för stort för ett folk som är förföljt och fördrivet från stora delar av världen, då finns det ingen plats för dem på jorden.

De flesta araber, och många andra, kräver att de arabiska flyktingarna från 1948 skall ha rätt att “återvända” till de hem de hade före Israels tillkomst, och att de skall återfå sina egendomar. Detta krävs utan hänsyn till att praktiskt taget hela den judiska befolkningen sedan dess flytt från de arabiska områdena, de flesta till Israel, förutom de många som flytt från det förra Sovjetunionen och från andra delar av världen. Dessa flyktingar, som oftast förlorat allt under flykten, skall alltså fråntas allt en gång till då deras nya egendomar återbördas till de forna ägarna. Och vart i hela världen skall dessa judar ta vägen? Det behöver inte sägas rakt ut: Den enda slutsatsen blir nog skorstenen.

Norsk artikkel publicerad: 29 maj 2001

Översatt från norska av Annika Igell.


Det er superenkelt å gi en gave til MIFFs arbeid for Israel

Klikk bildet og gi en gave med din mobiltelefon på noen få sekunder. Belastes din neste mobilfaktura.       


Du kan også gi en gave med å sende kodeordet GAVE med SMS til 1948. Standard 250 kroner, skriv eventuelt annet beløp etter GAVE i meldingen. 

Forrige artikkel“Mot majoritetens vilja”
Neste artikkelRätten till landet
Odd Myrland var redaktør av MIFFs medlemsavis Midtøsten i fokus fra 1994 til 2016. I en enda lengre periode har han vært leder for MIFFs lokalforening i Stavanger. Fra 2016 fortsetter Myrland som redaksjonell medarbeider for MIFF. Før Myrland ble pensjonist hadde han en lang karriere som lærer, sist som lærer i økonomifag på Sola videregående skole. Han har også skrevet boken "Med ryggen mot havet", som tar for seg Midtøsten-konflikten frem til 1980-tallet. Tlf. 958 86 977/ 51 58 01 65 E-post: odd@miff.no

Ingen artikler å vise